pointofnoreturn

Kastreringen av Tuss hjälper. I alla fall tror jag det, hans hysteriska skällande har övergått till pipande för att vilja hälsa vänligt. Har bara träffat mindre hundar dock så jag vet inte hur det är med de större. Dagen har spenderats i sängen med huvudvärk och läsning, sedan övergick den till serietittande i soffan. Att det är helg får saker att kännas mycket lättare, det brukar vara tvärtom men nu kan jag faktiskt njuta av att jag kan ha en hel soffliggardag. Det har varit så mycket saker att göra att jag inte fått något andrum. Alldeles snart börjar ESLn igen, ska gång en gång till innan jag bestämmer mig om jag ska hoppa av. Jag trodde den gav mig något men när jag tänker efter nu är jag inte säker, minns knappt vad vi gjort eller gått igenom. Får hoppas att jag kommer ihåg när den börjar igen.

Psykologen säger att jag har gått hos honom ett år nu, det känner väldigt overkligt. Det är det längsta jag gått till en och samma samtalskontakt. Det finns fortfarande så lite sagt om det jag sökte dit för, jag klarar inte av att uttala orden. Jag skäms fortfarande när vi närmar oss ämnet, men han säger att det tar tid. Att jag måste lita på honom. Till viss del gör jag det men tydligen inte tillräckligt.